Livsmedelsbloggen

Rättviks kommun kämpar vidare för att kunna ställa strängare djurskyddskrav i sin livsmedelsupphandling. Kammarrätten i Sundsvall skriver i sin nyligen fastlagda dom (2091-11) om frågan i målet:

”Det är ostridigt i målet att kommunen kan ställa upp strängare djurskyddskrav än de som anges i EU:s regelverk”.

Efter att Förvaltningsrätten i Falun godkände Rättviks krav på högre djurskydd i sin livsmedelsupphandling ändrades överklagandet i kammarätten till att handla om uppföljningen av kraven. Anbudsgivaren hävdar nu att djurskyddskraven går att ställa men att uppföljningen är svår om inte omöjlig att genomföra. 

Kammarrätten anser i domen att verklig kontroll av djurskyddskraven är möjlig. Den ”bör utföras av någon i förhållande till anbudsgivaren fristående person eller något fristående organ”. Domen innebär att uppföljning av kraven via inspektioner och leverantörsförsäkran inte anses vara tillräcklig för att leverantörer ska kunna garantera att kraven uppfylls. Därmed anser rätten att Rättvik bryter mot likabehandlingsprincipen och att upphandlingen ska göras om.

-  Svenska kommuner vill säkerställa att köttet de serverar skolbarn är ursprungsmärkt och att djuren inte får onödig mängd antibiotika vilket kan leda till antibiotikaresistens, för att nämna något exempel. Domen ger oss möjlighet att arbeta vidare med att hjälpa kommunerna och vi fortsätter arbetet med verifiering och uppföljning, säger Monica Sihlén, projektledare för livsmedel på Miljöstyrningsrådet.

Kammarrättens dom talar emot andra vägledande domar samt EU:s praxis där det anses som för ingripande att kräva oberoende andra- eller tredjeparts granskningar. Något som kan försvåra för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling.

Rättviks kommun kommer att överklaga till högsta förvaltningsdomstolen.

Läs mer om domen här: http://www.msr.se/sv/Upphandling/Kriterier/Livsmedel/Kott/Rattsfall-fran-Rattvik-och-Sigtuna/

För mer information kontakta kommunikationsansvarig Susanne Lång, susanne@msr.se eller 0708-96 88 81.

Efter en seminariedag nyligen på Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA) vet jag definitivt mer om Nanoteknik än jag gjorde innan. Till exempel att en nanopartikels storlek förhåller sig till en fotboll som en fotboll till jordklotet och att tre till fyra nya konsumentprodukter som innehåller nanopartiklar sätts på marknaden varje vecka. Nanopartiklar har å andra sidan alltid funnits och kommer bl.a. från förbränning – stearinljusets låga bildar 1,5 miljoner nanodiamantpartiklar per sekund.

Nano är tvärdisciplin som ligger renässansmänniskan nära och förhoppningen är att denna teknik ska bidra till att lösa några av de globala problemen: den förstärkta växthuseffekten, energiförsörjningen, vattenbristen, matproduktionen, pandemihotet, säkerhetsfrågan och folkhälsan.  När det gäller energiomställning kan nanotekniken enkelt skapa nya, effektiva solceller som växer som träd i laboratorium med såddpartikeln guld och gör att nya grenar växer ut i solcellens struktur.

Nanopartiklar finns redan överallt – som antibakteriellt ämne (silver) i sportkläder, diskmaskiner och kylskåp. De ger önskvärda egenskaper i bilvax och bilfärg samt i datorer och hårddiskar sedan länge. Nanostruktur finns även i naturen på lotusblad som inte blir blöta och på geckoödlefoten som fäster på lodräta väggar genom van der waal’s kraft. När det gäller livsmedelsrelaterade nanoprodukter som energidryck, kosttillskott och bakteriedödande medel på plastfilm är syftet att bibehålla smak, lukt och konsistens genom förpackningsmaterial som ger hållbarhet, bakterieskydd och barriäregenskaper.

Men vi måste lära oss mer om nanoforskningsområdet och det är ett stort jobb att gå från nanorisk till nanosäkerhet. Riskmedvetenhet och riskvärdering hänger som bekant ihop med KONCENTRATIONEN… men hur mycket nanopartiklar finns i en limpa eller en sås? Ingen gemensam teknik finns ens för att studera olika livsmedel vilket gör det omöjligt att göra korrekta riskvärderingar säger Livsmedelsverket.  Just nu pågår en stor undersökning inom OECD för att se om de testmetoder som gäller för bulkkemikalier även kan användas för nanomaterial. Troligtvis innebär nanopartiklar både nytta och risk genom sin reaktionsbenägenhet i biologiskt vävnad och i miljön. Men det behövs enligt KemI en definition – vad är en nanoprodukt och hur ska det regleras juridiskt?  Landsbygdsdepartementet upplyser om att regler för nanomärkning kommer ingå i de befintliga regler som finns för innehållsförteckning för livsmedel och nanoförekomst ska anges av just ordet inom parantes (nano). Övergångsregler för märkningen uppges vara 3 år och nanoprodukter ska vara märkningspliktiga.

Detta leder rakt in i upphandlingsöverväganden – vad exakt är nanopartiklar/nanoteknik/nanorisker/natonyttor? Om födan innehåller nanopartiklar är dessa fortfarande i nanostorlek genom passagen i kroppen eller binds de till protein och blir makropartiklar? Eller äter vi föda som antar nanostorlek i kroppen genom sönderfall? Hur ska man ställa krav? När ska man ställa krav? Vad ska man ställa krav på?

Efter dagen är det svårt att veta om nanoteknik är ett stort forskningsområde och/eller en stor industriell möjlighet. Jag kan bara instämma i samliga talare under dagen: ”Det behövs mer forskning, mycket mer forskning, men då måste det också finnas ett nanoteknikområde att forska på. För nano i alla dess former är här för att stanna”.

Så bered dig på nanovärldens intåg i upphandlingen. I framtid kanske Fanta som introducerades redan på 1940-talet kommer att ses i ett nytt ljus… enligt uppgift under dagen är det nämligen den äldsta nanoprodukten på marknaden.

Visit Sweden har uppdraget att skapa en ny bild av Sveriges mat, dryck och måltidsupplevelser med tonaliteten ”Made in Sweden”. Den bilden skapar vi tillsammans – inom och utanför Sveriges gränser. Nyckelorden är nyfikenhet för innovation, ärlighet och öppenhet gällande produkternas ursprung och produktionsförhållanden, omtanke och respekt för människor, djur och natur och alltid, alltid, alltid fokus på kvalitet för öga, näsa, gom och kropp. Nyckelorden ifrågasätter inte principerna för likabehandling och transparens och bör även kunna samverka för att sätta måltidsupplevelsen i första rummet.

Sveriges potential inom den offentliga maten är främst den fria skolmaten. Det är vårt flaggskepp på det offentliga mathavet. Som just nu inte är kav lugnt. Den varma, tillagade lunchmåltiden som därtill är kostnadsfri för matgästen är en historia värd att spridas i övriga världen. Att sprida våra goda exempel är en viktig del av visionen. Men hur långt ut får man ro på öppet upphandlingsvatten?

På samma sätt som spetssatsningar är en självklar del inom Matlandets övriga områden ska det det finnas spetsar på det offentliga området. Det är faktiskt helt otänkbart att inom restaurangdelen i Matlandet ta bort det svenska kocklandslaget, att inom primärproduktion sänka djurskyddet, att inom förädlingsindustrin inte tillgodose kundens önskemål av förädlade produkter och att upplevelsesektorn inte förvaltar sina förutsättningar eftersom andra delar av Sverige kan ta illa upp av konkurrensen.

Om Sverige ska bli bäst på mat till år 2020 ska alla fokusområden i Matlandet med i genomförandet. En viktig insikt är att summan av allt nedlagt Matlandsarbete inte är större än den trubbigaste spetsen – oavsett fokusområde. Jag vill inte att den offentliga maten ska vara den felande länken i Matlandskedjan. Inom den offentliga måltiden möter jag så många duktiga yrkesmänniskor med engagemang, driv och potential – för deras och vår egen skull måste vi förvalta den kraften!

Många politikområden har ingen koppling till jordbruk. Politik kan därmed bedrivas helt utan koppling till jordbruk. Inget konstigt med det. Men efter att deltagit på ett möte på Jordbruksverket  om den kommande CAP-reformen för den europeiska jordbrukspolitiken har insikten nått mig – Inget jordbruk utan politik!

Den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken har gamla anor med rötter långt ned i de nationella myllorna. Inom EU sker stora transfereringar till jordbruket i form av olika jordbruksstöd. För att få tillgång till full utbetalning av jordbruksstöd måste de s.k. tvärvillkoren uppfyllas.  Exempel på tvärvillkor är att åkern är fri från sly och igenväxning, är betad, följa reglerna för djurmärkning och registrering och följa reglerna för hur djur ska skötas och vara utformade.  De har funnits i svensk lagstiftning och i EU:s lagstiftning sedan tidigare och är kanske nödvändiga men de måste rimligen påverka på den europeiska konkurrensen. Kanske kan detta utgöra handelshinder mot den övriga världens livsmedelsproduktion.

Tro nu inte att dessa stöd är nya påfund. Det finns många sätt att påverka konkurrensen, t.ex. prisregleringar i form av tullar och marknadsregleringar, gårdsstöd, miljöersättningar, regionala stöd, stöd för att stärka jordbruket och landsbygden och stöden är inte alltid kopplade till produktion utan till markinnehav. Oavsett detta – eller kanske på grund av detta – kan knappast jordbrukssystemen inom EU skipa total rättvisa – lägg därtill skillnader i geografi, geologi, väderförhållanden, markförhållanden, arbetskostnader, övrig lagstiftning samt synsätt och traditioner. Konsumenten har inte ens perfekt information så som förutsätts i en väl fungerande handelsekonomi.

Om detta skapar orättvisor inom EU vet jag inte – men rättvist kan det definitivt inte vara.  En av anledningarna till transfereringar inom jordbrukspolitiken är att strukturomvandling inte ska gå för fort . Det är rätt tänkt för självklart behöver vi att bönder som brukar jorden. Men jordbrukspolitiken är till sin natur oantastlig i upphandlingssammanhang eftersom den inte går överpröva – men är den alltid transparent, likabehandlande och ömsesidigt erkännande? Ska man vara krass s är det väldigt mycket enklare att agera mot en upphandling. Den offentliga livsmedelsupphandlingen utgör bara 4 % av den svenska livsmedelsmarknaden. Jag tror inte att relevanta krav på 4 % av en marknad utgör ett konkurrensproblem i praktiken. Och… livet är inte rättvist – varför ska upphandling vara rättvist?

Vilken är den mest klimatsmarta och resurssmarta maten? Inte en okomplicerad fråga då energi är en av flera parametrar. Det man dock kan säga är att den äldre tiden självhushållningstanke med spannmåls-, grönsaks- och foderodling, syltning och saftning med hushållsgris och ett fåtal mjölkkor har utvecklat sig. Idag är produktionsprocesserna automatiserade, livsmedelshandeln global och långa transporter en vardag. Det leder till att den internationella matproduktionen är mycket energiintensiv och beroende av de globala energisystemens utformning.

På ett seminarium nyligen vid invigningen av Lövsta slakteri lyssnade jag på professor Kjell Aleklett, Uppsala universitet, som belyste frågan om den stora mängd energi som krävs för att producera vår mat. Den energi du behöver för dina livsfunktioner motsvarar ca 2500 kilokalorier per dag. För att framställa 1000 kilokalorier i form av energi från kött krävs det i storleksordningen 5000 kilokalorier energi för att producera den. Internationellt sätt används 25 % av all fossil energi till produktion av mat. Lösningen är såklart inte att sluta äta, men att äta smartare och (min hjärtefråga) – helt enkelt inte slänga mat. Det du kan göra är att lukta, smaka, testa, frysa in, ge bort och undvika superstorpack om du vet med dig att du brukar slänga hälften.

Lösningarna på det globala planet ligger i produktionssätten för livsmedel och foder. I produktionssystem med fossil olja måste systemen ställas om på branschnivå OCH på politisk väg. En av de viktigaste reformerna för att producera ”fossilfria” livsmedel är omställningen till biogas och andra fossilfria alternativ. Den äldre hushållsgrisen är visserligen mer energieffektiv än storskalig produktion ur energisynpunkt, men sällan ett alternativ för att föda en ökande befolkningen. I dagens samhälle äter varje familj vanligtvis mer än en gris om året.

Kjell tycker att våra gamla hjältar var finansvalparna. Nu förstår vi att det de gjorde mest var att flytta nollor. Kjell vet dock att framtidens hjältar arbetar med det som människor tycker är viktigt, nämligen maten. I ett globalt perspektiv kommer den framtida produktionen bli i resurssmartare och i närmare skala. Vi har ett ansvar för framtidens generationer som inte kan påverka sin framtid än. Låt oss fortsätta att njuta av måltiden – men välja mindre miljöbelastande alternativ. Ett stöd för detta är att utveckla matematiska beräkningsmodeller för att äta varierat – och medvetet.  För som Kjell sa: Fläskfilén är indränkt i olja. Jag undrar bara hur mycket mer olivolja, rapsolja, margarin och smör den då tål… För inte kan det väl spela roll om mattallriken är offentlig eller privat?!?

Rättsviks kommun får rätt av Förvaltningsrätten i Falun att ställa krav på djurskydd i sin livsmedelsupphandling. Det är första gången Miljöstyrningsrådets krav på näbbtrimning, betessäsong, inredda burar och grisars golvyta och strö prövas i rätten. Krav har även ställts på antibiotika, transport till slakt och bedövning vid slakt.

- Det är bra att domstolen ger den upphandlande myndigheten rätt att ställa de krav de önskar på sina varor och att de kan motivera skälen för detta, säger Monica Sihlén projektledare på Miljöstyrningsrådet.

Förvaltningsätten bedömer att en upphandlande myndighet har stor möjlighet att bestämma själva vad de vill upphandla. Något som rätten anser att tidigare domar gällande antibiotika, transport och slaktmetod inte har tagit hänsyn till i tillräcklig utsträckning. Rätten skriver i sin dom ”Enskilda motiverade specifikations- eller kvalitetskrav på en vara i ett enskilt upphandlingsfall kan indirekt begränsa den fria rörligheten men ändå utgöra ett tillåtet krav enligt EU-rätten. Enligt förvaltningsrätten skiljer sig i detta avseende inte livsmedel från andra typer av varor.”

Förvaltningsrätten bedömer vidare att det är fullt möjligt att ställa krav som går längre än EU:s minimidirektiv så länge de är motiverade och inte strider mot någon av upphandlingsprinciperna. Här bedömer rätten att djurskyddskraven är objektivt utformade och motiveras med hänsyn på djurskydds- och miljöaspekter. Det framgår av det nya EU-fördraget (FEUF Artikel 13) att medlemsstaterna ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser.

- Vi vet att Rättviks kommun har ett starkt politiskt stöd i frågan och att det finns många fler kommuner ute i landet som också vill ställa djurskyddskrav men som tvekar på grund av den senaste tidens spretiga domar. Vi hoppas att den här domen ger dem fortsatt vilja att driva sina frågor, avslutar Monica Sihlén.

När det gäller den debatterade problematiken kring uppföljning av kraven är domen klargörande. Kraven kan ställas och går att följa upp eftersom leverantörsförsäkran är ett sätt som är förenligt med LOU och godtagbart i hela EU. Förvaltningsrätten i Falun avslutar domen med att konstatera att ”leverantörsbevis och skriftliga redogörelser uppfyller det gemenskapsrättsliga kontrollkravet”.

Länk till domen i sin helhet finner du på Miljöstyrningsrådets hemsida: http://www.msr.se/PageFiles/5750/20110803103120574.pdf

Om Miljöstyrningsrådet

Miljöstyrningsrådet (MSR) är regeringens expertorgan som hjälper kommuner, landsting och statliga verksamheter att ställa miljö- och sociala krav på de varor, tjänster och entreprenader de upphandlar. MSR har krav inom huvudområdena livsmede,l fordon och transporter, IT och telekom, städ och rengöring, gatu och fastighet, kontor, inredning och textil, energi, sjukvård och omsorg samt tjänster.

Hur ofta vet man inte exakt hur korrekta, men oinspirerande, jobbmöten kommer att vara? Man vet vilka frågor som kommer tröskas igenom och vilka frågor som kommer att skjutas till nästa möte. En Almedalsvecka är precis som arbetslivet i övrigt fullt med möten. Men ett av seminarierna utmanade de gamla mötesmönstren.

Budskapet på Almedalsseminariet ”Det nya mötet” var att mötet mellan människor är (och ska vara) en del av kommunikationsstrategin – men strunta i detaljstyrda konferenser med stressade program och satsa på kommunikation genom effektiva möten, både internt och externt. Den nya tidens kommunikationsstrategier inspireras av medicin/naturvetenskap och spridning av information kan bäst liknas vid att starta en epidemi: agenten förmedlaren, den vetgiriga och säljaren spelar viktiga roller för att sprida och förankra budskapet.

Säljaren, den vetgiriga och förmedlaren behövs för att lansera nya idéer och begrepp, t.ex. rosenrotstabletter och spikmattan som var på alla läppar för några år sedan.  Att sprida idéer internt fungerar på samma sätt. Så identifiera rätt kanaler i er egen organisation för att sprida goda idéer och inte minst arbetsglädje. Ett bra exempel på spridning utan marknadsföring är spelet Angry birds. Det spelas 200 000 000 minuter per dag och laddades ned 2 miljoner gånger på 3 dagar. En bakterie skulle bli grön av avund.

Framtidens möte karakteriseras av – läs gärna mer på www.adlen.se

1. Storyn
2. Involvera publiken
3. Överraska
4. Våga tänka nytt
5. Sno från andra branscher
6. Var stolt att kunna kopiera bra
7. Snabbheten – var aktuellt och vara snabbast
8. Helheten – tänk det goda företaget och på hållbarhetsfrågan.

Våga sno några av tipsen till ditt nästa möte. Det kommer jag göra.

Jordbruksverkets seminarium ”Matsvinn – slöseri och outnyttjad resurs?” kunde inte missas. En tredjedel av maten i Sverige äts inte upp. Och svinnet finns i alla led. Matsvinnet är den del av matavfall som var tänkt att äta, alltså inte potatisskal, ben och blast. Globalt svinn 300 kg nordamerikan/ år med 33 % i konsumentled och afrikan 150 kg/år med bara några kilos svinn i konsumentledet.

Svinnet beror på många olika faktorer: kvalitetskrav, ”Bäst – före – datum”, lagstiftning, bristande planering ” för billig mat”, produktionskassation, lagringsskador, sjukdomar och skadedjur, bristande logistik, förpackningssvinn men även utseende. Ca 25 % av morötterna slängs för att de har fel storlek och form och bröd slängs för att det har fel vikt!

OECD har identifierat att matsvinn är ett problem då det kräver resurser, miljö, ekonomi och etik. Naturvårdsverket har nyligen uppskattat kostnaden i Sverige till 27-43 miljarder kronor. Försvarsbudgeten är på ca 40 miljarder. Konsumtion är statusbärare, inte bara när det gäller kapitalvaror, även mat. Det är även status att vara medveten. Så våga ställa fram ett tjänligt mjölkpaket med en dags passerat bäst-före-datum nästa gång du har besök. Detta gäller naturligtvis inte sista förbrukningsdag! Då har du sparat även en del av de 5000 kr varje svensk uppskattas slänga rakt i soparna varje år. De pengarna går göra trevligare saker för – oavsett om svinnet minskas privat eller inom det offentliga.

Efter att lyssnat på paneldebatten om ”Ger klimatmiljarden till kommunerna bättre klimat? ” inser jag att de flesta av oss fungerar som en kommun. Om en kommun ska arbeta med ett projekt, precis som alla andra projekt i privat och offentlig sektor, ska det vara enkelt. Helst även besvara var, när, hur man ska gå tillväga, ge kvantifierbara resultat och ge en förtjänst. Och lättstartat ska det vara. I Norge finns en metod för att minska sin klimatpåverkan och metoden heter KLOKT och kan nu importeras från Norge. Det innebär att man kan räkna på sina egna minskningar och få ersättning från staten som kommunen kan tjäna på om de gör kostnadseffektiva åtgärder – samtidigt får de betala för de mindre effektiva åtgärderna. Totalt utsläpp i Sverige är 64 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.

Panelen uppvisade en stor samsyn för vad som kan göras för att minska klimatpåverkan och bidra till den överenskommelse som Sverige har tagit på sig, Kyotoprotokollet. Givetvis såg jag upphandlingskopplingen även om den inte direkt berör livsmedel.

• Satsningar på kollektivtrafik – upphandla resefria möteslösningar och kollektivtrafik, inte flygresor och tjänstebilar.
• Energieffektivisering – upphandla energieffektiva produkter och lösningar, inte det du hade på ditt förra avtal.
• Ombyggnation/renovering av offentliga byggnader – upphandla till egen verksamhet eller ställ krav på din fastighetsägare så man inte eldar för kråkorna, inte vänta på bättre tider. 
• Attitydpåverkan – det är allas vårt ansvar och fördelen är att just du kan börja redan idag.

Eller rättare sagt – vila ordentligt nu under sommaren och börja jobba och lobba efter semestern – jobbet finns kvar då. Då du har kraften att orka ta tag i alla utmaningar som väntar på dig efter semestern.

Seminariet på temat ”Antibiotikans olidliga lätthet” med Björn Ramel belyste enligt honom det största folkhälsohotet i Europa – den ökande antibiotikaresistensen.  Problemet försvåras av politisk tröghet och allmännigens tragedi. Antibiotika forskades fram 1930 och sedan1970 har vi fått två nya antibiotika! Redan 1981 gjordes ett upprop i läkartidningen the Lancet om detta globala hot som ett av hoten mot den globala folkhälsan.

50 % av den totala användningen av antibiotika används inte för att bota sjukdom ar hos människor. Antibiotika ges till djur, som ofta inte ens är sjuka. Samma antibiotika som klassas som kritiska för människor ges till nöt och gris som tillväxtfrämjare. Djurens resistenta bakterier kan hamna i köttet och via gödsel spridas i naturen och hamna på grödor. Nederländerna och Frankrike använder mest i Europa per kilo kött.

Resistens kan inte förhindras – bara förlångsammas… ska vi bara ge upp? Att transportera gener emellan sig är bakteriernas överlevnadsstrategi. Bakterien MSRA har tagit ett genfragment, 50 kilobasbar, och kan inte längre binda antibiotika p g a av ett genfragment från EKORRAR! Bakterier är otroliga på att transportera gener tvärhorisontellt. Möjligt p g a att resistens härmar gener. Hur kan Eskil Erlandsson verka för att antibiotika görs mer lättillgängligt för bönder så att det kan ge till sina djur utan veterinär förskrivning? Det är feltänk enligt föreläsaren. Antibiotika behövs för att behandla tillstånd his för tidigt födda barn, höftledsoperationer, andra operationen m.m.

Marknadsekonomin gör inte jobbet när det gäller att motverka den ökande antibiotikaresistensen. Konsekvenser är dyrare läkemedel, längre vårdtider, ökad dödlighet och en kostnad på 1,5 miljarder euro/år inom EU. WHO i Genéve har en 50 % tjänst för att jobbar med frågan och många länder struntar dessutom i WHO:s rekommendationer. Resistens är ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt problem som påverkar den globala hållbarheten. Låt upphandlingen dra sitt strå till stacken för att minska problemet.